Den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan i genomsnitt för en heltidsanställd. Arbetsgivaren kan bestämma när arbetsdagen ska börja och sluta. Se respektive branschavtal om veckoarbetstid, begränsningsperiod och nattarbete!

Arbetstidens förläggning

Deltid
Med deltidsarbete menas en kortare arbetstid än vad jämförbar befattning med ordinarie arbetstid innebär. Observera att det är viktigt att skilja mellan deltidsanställning och deltidsledighet! Om en person till exempel är ledig ett par dagar i veckan för studier är det inte frågan om deltidsanställning utan ledighet på deltid.

Flextid
Flextid ger en möjlighet till rörlig arbetstid. Den anställde kan genom flextiden börja eller sluta sin arbetsdag något tidigare eller senare än den ordinarie arbetstiden.

Övertid, mertid
Övertid är den arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid. Mertid är all arbetstid som vid deltidsanställning överstiger den anställdes arbetstid.

Jourtid, beredskap
Jourtid är den tid då den anställde måste vara på arbetsplatsen för att vid behov utföra arbete. Beredskapstid är den tid då den anställde ska vara anträffbar för att efter kallelse utföra arbete.

Dygns- och veckovila
Dygnsvila ska omfatta minst elva sammanhängande timmar per 24-timmarsperiod. Vidare har den anställde rätt till minst 36 timmars sammanhängande ledighet för varje period om sju dagar. Ledigheten ska om möjligt förläggas till veckoslutet. Branschavtalen ger de lokala avtalsparterna möjlighet att träffa överenskommelse om avvikelser från regeln om dygns- och veckovila.

Måltidsuppehåll och pauser
Raster ska fördelas så att den anställde inte arbetar mer än fem timmar i följd. De lokala parterna kan dock komma överens om annat. Med rast avses ett sådant avbrott i arbetstiden då den anställde inte är skyldig att stanna kvar på arbetsplatsen. Raster får i vissa fall bytas ut mot måltidsuppehåll. Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att arbetstagaren kan ta de pauser som behövs utöver rasterna. Måltidsuppehåll och pauser ingår i arbetstiden.