Nyanställda
Som huvudregel gäller att en nyanställd redan första semesteråret har rätt till full semesterledighet. I de fall då anställningen börjar under tiden 1 september - 31 mars har arbetstagaren dock endast rätt till fem semesterdagar. Den som byter anställning har endast rätt att få ut den semesterledighet som inte är uttagen hos den tidigare arbetsgivaren.
Om en arbetstagare fått ledighet utan löneavdrag eller betald förskottssemester då anställningen började och om han eller hon slutar inom fem år gäller vissa avräkningsregler.
Ingen avräkning sker om anställningen upphör på grund arbetstagarens sjukdom eller uppsägning på grund av arbetsbrist utan endast om arbetstagaren säger upp sig själv eller blivit uppsagd av personliga skäl.
Det är viktigt att notera skillnaden mellan ledighet utan löneavdrag och förskottssemester. Överenskommelse om förskottssemester kan ske muntligt medan överenskommelse om ledighet utan löneavdrag måste göras skriftlig.
Ledighet utan löneavdrag
Om en nyanställd får betald semester krävs en skriftligen överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om ledighet utan löneavdrag för de semesterdagar arbetstagaren tar ut men inte har tjänat in för att avräkning ske kunna ske.
Om man träffar en sådan skriftlig överenskommelse och arbetstagaren slutar sin anställning på eget initiativ eller på grund av att han eller hon sägs upp av personliga skäl och anställningen upphör inom fem år från den dag anställningen började ska arbetsgivaren från innestående lön och/eller semesterersättning göra avdrag som vid tjänstledighet enligt den lönenivå och sysselsättningsgrad som var aktuell under ledigheten.
Om enbart semesterersättningen behöver tas i anspråk är inte kvittningslagen aktuell. Om även slutlönen måste tas i anspråk kan det inträffa att den anställde motsätter sig detta. Arbetsgivaren har dock rätt till tvångskvittning, men detta får göras först efter det att arbetsgivaren av kronofogdemyndigheten fått uppgift om hur stor del av den anställdes lön som kan tas i anspråk för kvittning. Om det vid avräkning uppstår negativt saldo för tjänstemannen kan arbetsgivaren inte kräva mellanskillnaden.
Förskottssemester
Om arbetsgivaren tillämpar sammanfallande intjänande- och semesterår är semestern så kallad ”förskottssemester”. Om en nyanställd vill ha förskottssemester och arbetsgivaren går med på detta utan att ha träffat ett skriftligt avtal om ”ledighet utan löneavdrag” så ska semesterlönen beräknas på följande sätt.
I normalfallet har arbetstagaren sin ordinarie lön. Semestertillägget om 0,8 % behöver arbetsgivaren inte betala eftersom förskottssemesterlönens storlek inte finns reglerad i lag eller avtal. I vissa fall kan arbetsgivaren dock göra en administrativ vinst genom att behandla alla semesterlöner lika och därför ge även nyanställda 0,8 %-tillägget.
Upphör anställningen på grund av att han eller hon själv säger upp sin anställning eller på grund av att arbetsgivaren säger upp arbetstagaren på grund av personliga skäl inom fem år från det förskottssemestern togs ut så har arbetsgivaren rätt att från semesterersättningen göra avdrag med det belopp som tidigare betalades ut. Avräkning får enbart ske mot semesterersättningen och inte mot slutlönen. Kvittningslagen är inte tillämplig då avräkning sker mot semesterersättning.
Lagen ger ingen ledning i hur man ska beräkna storleken på avdraget men Arbetsgivaralliansen anser att man kan använda 4,6 %-regeln så att avdrag görs för varje förskottssemesterdag med 4,6 % av den vid förskottssemestertidpunkten gällande månadslönen.
Har arbetsgivaren betalt 0,8 %-tillägget vid förskottstillfället ska avdrag göras med 5,4 % per semesterdag.
|