Facklig förtroendeman
En facklig förtroendeman är enligt förtroendemannalagen en person som har utsetts av en lokal eller central kollektivavtalsbunden arbetstagarorganisation, att företräda de anställda på en viss arbetsplats. En facklig förtroendeman har även rätt till tillträde till en annan arbetsplats än sin egen och rätt att vara verksam där i den omfattning som behövs för det fackliga uppdraget ­ regional facklig förtroendeman. Arbetsgivaren måste underrättas om att någon utsetts till facklig förtroendeman för att lagen ska gälla.

Exempel på fackliga förtroendemän är klubbordförande, förhandlingsdelegerad, studieorganisatör, skyddsombud och facklig företrädare i organisationens styrelse, skyddskommitté eller anpassningsgrupp. En arbetsgivare får inte hindra en facklig förtroendeman att utföra sitt uppdrag.

Förtroendemannen ska ha möjlighet att disponera en lokal eller annat utrymme på den egna arbetsplatsen för det fackliga uppdraget. En förtroendeman, som har uppdrag på en annan arbetsplats än sin egen, har rätt att få tillträde och vara verksam i den omfattning som behövs för uppdraget.

Anställningsförhållanden
En facklig förtroendeman får inte på grund av sitt uppdrag ges försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor. När det fackliga uppdraget upphör är den fackliga förtroendemannen enligt lagen tillförsäkrad samma eller likvärdiga arbetsförhållanden och anställningsvillkor som skulle gällt om den anställde inte haft fackligt uppdrag.

Uppkommer frågan om ändring av en facklig förtroendemans arbetsförhållanden eller anställningsvillkor ska arbetsgivaren minst två veckor i förväg varsla den lokala arbetstagarorganisationen och underrätta förtroendemannen.

Den lokala arbetstagarorganisationen och den fackliga förtroendemannen har rätt att inom en vecka från det att varslet respektive underrättelsen lämnades begära överläggning med arbetsgivaren. Har överläggning begärts måste arbetsgivaren vänta med sitt beslut till dess överläggningen är avslutad.

Skyldigheten att lämna varsel och underrättelse gäller inte om ändringen utgör ett normalt led i förtroendemannens arbete och inte försämrar hans eller hennes möjligheter att fullgöra det fackliga uppdraget.

Företrädesrätt
Vid uppsägning på grund av arbetsbrist och vid permittering kan en facklig förtroendeman ha företrädesrätt till fortsatt arbete om det är av särskild betydelse för den fackliga verksamheten på arbetsplatsen. Kan förtroendemannen endast efter omplacering beredas fortsatt arbete gäller som förutsättning för företrädesrätten att han eller hon har tillräckliga kvalifikationer för detta arbete.

Tystnadsplikt
Arbetsgivaren har under vissa förutsättningar rätt till förhandling med berörd arbetstagarorganisation om tystnadsplikt som rör den information som ska lämnas till förtroendemannen.

Exempel
Exempel på facklig verksamhet som omfattas av förtroendemannalagen är:

• Lokala och centrala förhandlingar inklusive förberedelser.
  
  
• Information till anställda i frågor som gäller arbetsplatsen och arbetstagarorganisationernas verksamhet på arbetsplatsen.
  
  
• Fackliga sammankomster och fackliga studier som har be- tydelse för det fackliga arbetet på arbetsplatsen.
  
  
• Uppgifter som har sin grund i arbetsrättslig lagstiftning, t.ex. fackligt arbete i samband med svenskundervisning för invandrare eller uppgifter i anslutning till studieledighetslagen.
  
  
• Uppgifter som fullgörs enligt avtal, t.ex. deltagande i partsgemensamma samarbetsorgan.

Exempel på facklig verksamhet som inte omfattas av förtroendemannalagen är:

• Interna föreningsangelägenheter, t.ex. förberedelser till klubbmöten, intern facklig information, kampanjverksamhet och liknande.
  
  
• Facklig representation i samhällsorgan.
  
  
• Partipolitiskt arbete, representation i politiska församlingar.
  
  
• Utbildning som inte har direkt inriktning på fackliga frågor.

Ledighet för fackligt uppdrag
En facklig förtroendeman har rätt till sådan ledighet som krävs för det fackliga uppdraget inklusive tid för förberedelser, efterarbete, resor, måltidsraster och vila.

Hur lång ledigheten ska vara och när den ska läggas ut ska bestämmas efter överläggningar mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen.

Ledigheten får inte vara längre än vad som är skäligt med hänsyn till förhållandena på arbetsplatsen. Ledigheten får inte heller förläggas så, att den i betydande grad hindrar arbetets normala gång. Regeln gäller för både löpande fackligt arbete och enstaka uppdrag.

Rätt till betald ledighet
En facklig förtroendeman har rätt att få behålla sina ordinarie avlöningsförmåner vid ledighet för fackligt uppdrag under förutsättning att

• det fackliga uppdraget gäller den egna arbetsplatsen
  
  
• det fackliga uppdraget gäller frågor som rör förhållandet till arbetsgivaren eller andra frågor som sammanhänger med facklig verksamhet, se ovan "Facklig verksamhet"
  
  
• ledigheten är erforderlig för det fackliga uppdraget och inte har större omfattning än som är skäligt med hänsyn till förhållandena på arbetsplatsen.
  

Beror det på arbetsgivarenatt det fackliga uppdraget måste utföras utanför ordinarie arbetstid ska förtroendemannen ha betalt som om han eller hon utfört arbete för arbetsgivarens räkning. Det innebär att övertidsersättning och liknande tilllägg också ska betalas ut i förekommande fall.

Ledighet för betald facklig verksamhet jämställs med arbetad tid i fråga om lön och andra förmåner. Ledigheten är semesterlönegrundande, dvs. ledigheten ska räknas in i den anställningstid som ligger till grund för beräkning av antalet semesterdagar. Detsamma gäller ledighet för obetald facklig verksamhet som avser facklig utbildning. Annan ledighet för obetald facklig verksamhet är däremot inte semesterlönegrundande.

Tolkningsföreträde
De fackliga organisationerna har tolkningsföreträde i tvist som rör följande frågor:

• vad som menas med facklig verksamhet
  
  
• om arbetsgivaren hindrar förtroendemannen att fullgöra sitt uppdrag
  
  
• disponering av lokaler för fackligt arbete
  
  
• försämrade anställningsförhållanden eller arbetsvillkor
  
  
• ledighetens omfattning
  
  
• rätt till betald ledighet
  
  
• företrädesrätt till fortsatt arbete.

Tolkningsföreträdet innebär att arbetstagarorganisationens uppfattning, om hur lagen eller kollektivavtalet som ersatt lagen ska tillämpas, gäller tills en eventuell tvist i frågan är avgjord. Vill arbetsgivaren få tvistefrågan prövad, måste arbetsgivaren kalla till förhandling och väcka talan vid domstol.

Arbetsgivaren har dock rätt att vägra ledighet i undantagsfall, t.ex. om ledigheten äventyrar säkerheten på arbetsplatsen, viktiga samhällsintressen eller därmed jämförliga intressen. Här rör det sig om akuta fall där ersättare inte kan skaffas.

Skadestånd
En arbetsgivare som bryter mot lagen eller kollektivavtalsbestämmelser som ersatt lagen kan bli skyldig att betala skadestånd. Även den fackliga organisationen kan under vissa förutsättningar drabbas av skadestånd vid felaktig tillämpning av bestämmelserna.