Kvittning och utmätning

Frivillig kvittning
Arbetsgivarens möjligheter att göra avdrag för egna fordringar regleras i lagen om arbetsgivarens kvittningsrätt. En förutsättning för frivillig kvittning är att den anställde samtycker. Kvittningsmedgivande bör skrivas in redan i anställningsavtalet. Medgivandet kan när som helst återkallas av den anställde.

Vid frivillig kvittning finns det inte några begränsningar beträffande avdragsbeloppet. Arbetsgivaren måste dock ta hänsyn till skatteavdrag och utmätning av lön.

Korrigering av preliminärt utbetald lön som sker i direkt eller nära anslutning till löneutbetalningen kan göras utan särskilt medgivande.

Serviceavdrag
Det är vanligt att arbetsgivaren ombesörjer vissa avdrag på lönen utöver sådana där arbetsgivaren själv står som fordringsägare, till exempel för frivilliga gruppförsäkringsavgifter, föreningsavgifter eller lönsparande.

Sådana serviceavdrag bör under alla omständigheter verkställas efter avdrag som görs för arbetsgivarens egna fordringar.

Tvungen kvittning
Tvungen kvittning innebär löneavdrag utan den anställdes medgivande. Sådan kvittning kan bli aktuell i följande fall:

• Arbetsgivaren har ersättningsanspråk på den anställde därför att denne avsiktligt skadat arbetsgivaren, till exempel vid stöld eller förskingring.
  
  
• Arbetsgivaren har av misstag betalat ut för mycket lön till den anställde och denne har med full insikt om misstaget tagit emot pengarna.
  
  
• Kvittningsrätt finns inskriven i avtalet.

Förbehållsbelopp
Arbetsgivaren måste före kvittning kontakta kronfogdemyndigheten för uppgift om det belopp som ska reserveras för den anställdes eget underhåll och familjens behov, så kallat förbehållsbelopp.

Kvittning kan göras av arbetsgivaren endast i den mån den kvittningsbara bruttolönen minus högre prioriterade avdrag överstiger förbehållsbeloppet.

Om förbehållsbeloppet beräknats för en annan tidsperiod än lönen, ska arbetsgivaren kontakta kronofogdemyndigheten för att få beloppet ändrat. Arbetsgivaren får inte själv korrigera beloppet.

Avdrag genom utmätning
Avdrag genom utmätning på lönen kan göras för underhållsbidrag, skatter, allmänna avgifter, böter, viten och förrättningskostnader. Kronofogdemyndigheten meddelar arbetsgivaren beslut om utmätning och vilket belopp som ska dras av.

Avdrag ska göras från och med första löneutbetalningen efter det att arbetsgivaren mottagit beslutet. Arbetsgivaren får inte själv skjuta upp avdraget.

Om utmätningsbeloppet beräknats för en annan tidsperiod än lönen, ska arbetsgivaren kontakta kronofogdemyndigheten för att få beslutet ändrat. Arbetsgivaren får inte själv korrigera beloppet.

Arbetsgivaren ska redovisa innehållna medel till kronofogdemyndigheten en gång i månaden eller i enlighet med myndighetens beslut.

Har arbetsgivaren inte innehållit belopp i enlighet med beslut om utmätning av lön, ska orsaken anmälas till kronofogdemyndigheten senast den redovisningsdag som infaller närmast därefter.

Arbetsgivaren ska vid varje lönetillfälle lämna den anställde skriftlig uppgift om det belopp som har innehållits av lönen.

Upphör anställningen ska arbetsgivaren snarast anmäla detta till kronofogdemyndigheten.

Förbehållsbelopp
I utmätningsbeslutet anges alltid ett belopp, som ska reserveras för den anställdes eget underhåll och för familjens behov, så kallat förbehållsbelopp.

Kontrollera därför om avdraget för utmätning kan göras med hänsyn till förbehållsbeloppet och bruttolönen. Kan arbetsgivaren inte göra det avdrag som står i beslutet ska detta anmälas till kronofogdemyndigheten.