Semesterledighet
En anställd som varit heltidsanställd under tiden 1 april det ena året t.o.m. 31 mars det andra året (= intjänandeåret) har enligt semesterlagen rätt till 25 dagars semesterledighet med semesterlön (betalda semesterdagar).

Börjar en anställning under tiden 1 april - 31 augusti har den anställde under pågående semesterår fram till och med 31 mars året därpå rätt till 25 dagars semesterledighet utan betalning (obetalda semesterdagar). Börjar anställningen den 1 september eller senare har den anställde rätt till fem dagars semesterledighet utan betalning. Se även under rubriken Nyanställd.

Om arbetsgivaren tillägnar sammanfallande intjänande och semesterår gäller motsvarandeför perioden 1 januari - 31 december.

Semesterdagar - semesterledighet
Med semesterledighet menas antingen ledighet enstaka dagar eller period av semesterdagar som börjar och slutar med semesterdag. Semester kan endast avse hela dagar.

Under en semesterledighet räknas de dagar då arbetstagaren skulle ha arbetet som semesterdagar. Detta betyder att om en semesterledighet inrymmer "klämdagar" så inräknas inte dessa i antalet uttagna semesterdagar.

Den som arbetar måndag till fredag får normalt en sammanhängande ledighet på nio dagar om fem semesterdagar tas ut måndag till fredag. För arbetstagare som inte arbetar ”vanlig” femdagarsvecka finns speciella regler. En arbetstagare som t.ex. arbetar på lördagar men är ledig på onsdagar skulle utan specialregler endast få sex dagars sammanhängande ledighet (söndag-fredag) om han eller hon tog ut fem semesterdagar. I rättvisesyfte har man därför tagit in vissa specialregler i 9 § SemL som i korthet innebär:

1. A) Vid semesterledighet mellan 5 och 18 dagar
   
   En arbetstagare som arbetar lördag och/eller söndag har rätt till ledighet dels under veckosluten under semesterperioden dels under veckoslutet före eller efter semesterledighetsperioden.

1. B) Vid semesterledighet om minst 19 dagar
   
   En arbetstagare som arbetar lördag och/eller söndag har rätt till ledighet dels under veckoslut under semesterledigheten och dels under veckoslut före och efter semesterledighetsperioden.

I fallen A och B gäller att om den som arbetar lördag eller söndag har ledighet under någon annan veckodag istället så räknas denna dag som semesterdag trots att arbetstagaren normalt inte skulle ha arbetat den dagen.

1. C) Vid semesterledighet högst 4 dagar
   
   En arbetstagare som arbetar lördagar och/eller söndagar har ingen rätt att kräva semesterledighet under veckosluten före eller efter semesterledighetsperioden.

I fallet C gäller att om den som arbetar lördag och/eller söndag var ledig under någon av dessa dagar så räknas denna dag som semesterdag trots att lördagar och söndagar normalt inte räknas som semesterdagar. Däremot ska inte en fridag under veckan räknas som en semesterdag i detta fall.