Exempel 1
En arbetstagare är halvt sjukskriven under hela intjänandeåret, från 1 april år 1 till 31 mars år 2.
De första 180 dagarna är semesterlönegrundande enligt 17 § SemL Övriga 185 dagar av intjänandeåret räknas också som semesterlönegrundande eftersom arbetstagaren utfört arbete till viss del varje dag. Antalet betalda semesterdagar blir således:
25 x |
(180+185) intjänade dagar |
= semesterdagar |
365 kalenderdagar |
Då arbetstagaren varit halvt sjukskriven under ett helt intjänandeår anses dock sysselsättningsgraden ändrad vid beräkning av semesterlön.
När semesterdagarna tas ut får arbetstagaren därför en månadslön baserad på den genomsnittliga sysselsättningsgraden, som i detta fall blir 75 procent plus 25 semestertillägg om 0,8 procent beräknade på heltidsmånadslönen.
Exempel 2
En arbetstagare är under intjänandeåret 1 april år 1 till mars år 2 halvt sjukskriven under perioden 1 augusti till 31 december (153 dagar) och därefter helt sjukskriven under resten av intjänandeåret.
Sjukfrånvaron är semesterlönegrundande under 180 dagar enligt 17 § SemL, d.v.s. till och med den 27 januari. Tiden därefter under intjänandeåret är inte semesterlönegrundande (= 65 dagar) eftersom den anställde är helt sjuk. Antalet betalda semesterdagar blir:
25 x |
302 intjänade dagar |
= 20,68 |
365 kalenderdagar |
vilket avrundas till 21 betalda semesterdagar.
Exempel 3
En arbetstagare reducerar sin arbetstid till 75 procent fr.o.m. den 1 januari på grund av föräldraledighet (”6-timmarsdag”). Ledigheten omfattas inte av de dagar som är semesterlönegrundande enligt § 17 SemL.
Arbetstagarens sysselsättningsgrad ändras därför från 1,0 till 0,75. Under intjänandeåret 1 april till 31 mars blir arbetstagarens sysselsättningsgrad:
| 1,0 x 9 månader + 0,75 x 3 månader |
= 0,94 |
12 månader |
vilken ska användas vid beräkning av semesterlönen för semesterdagar som utläggs under semesteråret.
|
