Studieledighet
Ledighet för utbildning regleras i studieledighetslagen. Den gäller för alla anställda oavsett anställningsform.

Som villkor för rätt till ledighet gäller att den anställde varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren.

Den anställde får själv bestämma studiernas inriktning och hur ledigheten ska förläggas. Det finns inte någon bestämmelse som begränsar utbildningens längd. Rena hobbystudier ger inte rätt till ledighet. Arbetsgivaren har rätt att kräva studieplan och fortlöpande kontrollera att sådan följs.

Skjuta på ledigheten
En arbetsgivare har inte rätt att vägra studieledighet. Däremot kan arbetsgivaren skjuta på ledigheten. Är detta aktuellt måste arbetsgivaren underrätta den anställde och dennes fackliga organisation. Arbetstagarorganisationen har då rätt att inom en vecka påkalla överläggning med arbetsgivaren.

En arbetsgivare som vill skjuta på studieledigheten längre än sex månader måste ha den fackliga organisationens samtycke.

Avbryta ledigheten
En anställd som avbryter sin ledighet har rätt att börja arbeta igen tidigast två veckor efter det att arbetsgivaren underrättats. Om ledigheten varat mer än ett år krävs underrättelse en månad i förväg.

En anställd som varit studieledig har rätt att återfå samma eller likvärdigt arbete med samma eller likvärdiga löne- och anställningsförmåner som tidigare.

Semesterlönegrundande frånvaro
Studieledighet då en anställd uppbär korttidsstudiestöd eller vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen är semesterlönegrundande frånvaro under högst 180 dagar per semesterår.

Det innebär att ledigheten ska räknas med i den anställningstid som ligger till grund för beräkning av antalet betalda semesterdagar.

En anställd har rätt att utforma sin ledighetsansökan så att det blir möjligt att återinträda i tjänst under ferierna. I annat fall kan den anställde inte kräva att få arbeta under loven.

Särskilda bestämmelser gäller enligt branschavtal Folkhögskola för anställda med ferietjänst.

Arbetstagarorganisationerna har tolkningsföreträde i tvister med anledning av studieledighetslagen. Det innebär att deras tolkning om hur lagen ska tillämpas gäller tills en eventuell tvist är löst.

Facklig utbildning
Ledighet för facklig utbildning kräver ingen kvalifikationstid. En anställd har således rätt till ledighet för sådan utbildning redan från anställningens början.

Facklig utbildning kan skjutas upp i högst två veckor. All ledighet för facklig utbildning är semesterlönegrundande.

Svenskundervisning
En anställd som har antagits till svenskundervisning för invandrare har rätt att vara ledig från sin anställning för att delta i undervisningen. Den anställde har rätt att vara helt ledig från arbetet vid heltidsstudier och ledig till minst hälften vid deltidsstudier.

Arbetsgivaren ska underrättas om ledigheten minst en månad före ledighetens början. Den anställde har rätt att när som helst avbryta ledigheten. Arbetsgivaren är inte skyldig att låta den anställde återgå i arbete tidigare än två veckor efter det att underrättelse har lämnats.

Grundläggande svenskundervisning
Ledigheten är semesterlönegrundande när det gäller den grundläggande svenskundervisningen. Det innebär att ledigheten ska räknas med i den anställningstid som ligger till grund för beräkning av antalet betalda semesterdagar.

Deltagare i svenskundervisning får studiesocialt stöd från samhället under utbildningstiden.Det innebär att arbetsgivaren inte ska betala ut någon lön under utbildningstiden.

Påbyggnadsundervisning
Bestämmelserna ovan gäller den grundläggande svenskundervisning som kommunerna ska svara för.

För den påbyggnadsundervisning i svenska för invandrare som anordnas av bl.a. studieförbunden tillämpas alltjämt studieledighetslagen.