Anställd eller ideellt arbetande

Som arbetsgivare behöver du veta skillnaden mellan ett ideellt uppdrag och en anställning. En arbetstagare har rätt till bland annat lön, semester och pensionsförmåner, medan ideellt arbete i grunden är frivilligt och obetalt. Gränsdragningen är inte alltid enkel, och rättsläget kan vara oklart.
Är du osäker? Kontakta din rådgivare.

Var går gränsen mellan arbetstagare, uppdragstagare och frivilligarbetare?

Vad gäller för en styrelseledamot i en förening eller för en volontär i en ideell organisation? Trots omfattande rättspraxis kring begreppet arbetstagare är gränsdragningen mellan ideellt arbete och lönearbete fortfarande oklar.

Vad är ideellt arbete?

Ideellt arbete kännetecknas av att:

• insatsen bygger på frivilligt engagemang, inte på ett anställningsavtal
• arbetet utförs utan personliga ekonomiska motiv – ingen lön ska utgå
• arbetet sker inom en ideell verksamhet, exempelvis en förening eller stiftelse

I Sverige sker det mesta ideella arbetet i ideella föreningar, men det kan också förekomma i stiftelser eller som volontärarbete i kommunal verksamhet, till exempel inom äldreomsorg eller skola.

Ideellt arbete är i regel obetalt, men ersättning för direkta kostnader kan förekomma. Ibland betalas arvode, oftast begränsat, men i vissa fall kan det motsvara en heltidslön – exempelvis för ordförande i stora ideella organisationer.

Skillnaden mot lönearbete

Ideellt arbete skiljer sig från lönearbete, som nästan alltid bygger på ett avtal och omfattas av arbetsrättsliga regler.

Arbetstagarbegreppet

Det finns ingen legal definition av begreppet arbetstagare. Begreppet har utvecklats genom teori och rättspraxis och är tvingande; det går alltså inte att träffa avtal om att något som i praktiken är en anställning ska anses vara något annat. Omvänt gäller att det inte går att träffa avtal att något ska anses vara en anställning, om det inte i praktiken är det.

Inte heller EU-rätten ger ett entydigt svar, utan accepterar i stort medlemsstaternas egna tolkningar.

När uppstår ett arbetstagarförhållande?

För att ett arbetstagarförhållande ska uppstå krävs:

• ett frivilligt avtal (muntligt eller skriftligt) om att en person utför arbete för någon annans räkning

Avtalet kan ingås formlöst, och ett arbetstagarförhållande kan uppstå även utan formellt avtal, om parterna agerar som om ett sådant finns (konkludent handlande).

Undantag

Arbeten som utförs genom offentligrättsligt tvång, till exempel totalförsvarsplikt eller inom kriminalvården, omfattas inte. Familje- och väninsatser faller också utanför, även om anställning kan förekomma i dessa relationer.

Kriterier för ett arbetstagarförhållande

Domstolar gör en helhetsbedömning. Några viktiga omständigheter:

• arbetet utförs personligen
• uppdraget är varaktigt
• arbetstagaren står till förfogande för uppgifter som uppkommer löpande
• begränsad möjlighet att ta liknande uppdrag för andra
• arbete sker under direktiv och kontroll
• arbetsmaterial tillhandahålls av uppdragsgivaren
• ersättning utgår, helt eller delvis, som lön
• den som utför arbetet är i ekonomiskt och socialt hänseende jämställd med en arbetstagare

Utöver de angivna kriterierna vägs även andra faktorer in. Om personen tidigare varit anställd hos er krävs en tydlig förändring i arbetsrelationen för att domstolen ska bedöma det som ett icke-arbetstagarförhållande.

Även sedvana och branschpraxis, gärna manifesterad i kollektivavtal, vägs in.