Det finns olika former av föräldraledighet:
- Ledighet med/utan föräldrapenning
- Ledighet med tillfällig föräldrapenning
- Ledighet med graviditetspenning
- Mammaledighet
Rätt till ledighet
En arbetstagare som är förälder har rätt att vara helt ledig från sin anställning tills barnet är 1,5 år.
En anställd har även rätt att vara ledig för den tid hen tar ut föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Föräldrapenning kan tas ut för hel, 3/4, halv, 1/4 och 1/8 dag. Läs mer om föräldrapenning på Försäkringskassans webbplats.
Den anställde har också rätt att förkorta sin arbetstid till tre fjärdedelar av normal arbetstid tills barnet fyller åtta år eller gått ut första skolåret.
En kvinna har alltid rätt att vara helt ledig från arbetet i samband med barns födelse under minst sju veckor före och sju veckor efter den beräknade nedkomsten. En kvinna har dessutom rätt att vara ledig för att amma sitt barn.
Den anställde har dessutom rätt att vara ledig för tillfällig vård av barn, inklusive de tio dagarna för pappan i samband med barns födelse.
Med föräldrar likställs i detta fall:
- rättslig vårdnadshavare
- den som tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem
- den med vilken en förälder är eller har varit gift eller fått barn med. En förutsättning är att de varaktigt bor tillsammans
- sambo med en förälder även i de fall föräldern och sambon inte har varit gifta med varandra eller har haft barn tillsammans. Vårdnadshavaren överlåter dagar till denna person.
Vårdnadsbidrag
Förälder som får helt vårdnadsbidrag för vård av barn har rätt att vara ledig på heltid.
Båda föräldrarna kan vara hemma samtidigt
Under barnets första år kan båda föräldrarna ta ut föräldrapenning för samma dagar. De dagarna kallas dubbeldagar.
Föräldrarna kan som mest ta ut 30 dubbeldagar. Efter att barnet har fyllt ett år kan bara en förälder i taget ta ut föräldrapenning. För att ta ut dubbeldagar ska både föräldrarna ansöka om dubbeldagar för samma datum och i samma omfattning. De dagarna som föräldrarna tar ut dubbeldagar ger inte rätt till jämställdhetsbonus.
Ledighetens förläggning
En anställd som vill utnyttja sin rätt till ledighet för vård av barn, med eller utan föräldrapenning, ska anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader i förväg.
Beror ledigheten på sjukdom eller smitta gäller ingen anmälningstid.
Hel ledighet
Den anställde bestämmer vilka dagar ledigheten ska tas ut.
Gäller det hel ledighet är arbetsgivaren inte skyldig att gå med på att den delas upp i mer än tre perioder per kalenderår. Ledighet, då den anställde uppbär tillfällig föräldrapenning, får delas upp i ett obegränsat antal perioder.
Förkortad arbetstid
När det gäller förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar av normal arbetstid ska förkortningen spridas till arbetsveckans samtliga dagar om inte arbetsgivaren och den anställde kommer överens om annat.
Underrättelse
Om arbetsgivaren fattar beslut om ledighetens förläggning och detta sker på annat sätt än genom överenskommelse med den anställde eller dennes företrädare, är arbetsgivaren skyldig att underrätta både den anställde och dennes lokala fackliga organisation om beslutet. Underrättelsen ska om möjligt lämnas två veckor före ledighetens början.
Avbryta ledigheten
En anställd har rätt att avbryta sin ledighet och börja arbeta i samma omfattning som tidigare. Arbetsgivaren ska underrättas så snart som möjligt.
Om ledigheten är tänkt att pågå minst en månad behöver arbetsgivaren inte låta den anställde gå tillbaka i arbete förrän tidigast en månad efter det att den anställde meddelat sin avsikt att börja arbeta igen.
En anställd får inte sägas upp eller avskedas för att han eller hon vill ta sin rätt till ledighet för vård av barn i anspråk. En arbetsgivare får bara omplacera en anställd om det kan ske inom ramen för anställningsavtalet och det är en nödvändig följd av ledigheten.
Föräldralön
En arbetsgivare är under vissa förutsättningar skyldig att betala föräldralön till en anställd som är föräldraledig. Se närmare i aktuellt kollektivavtal för beräkning av tid och löneavdrag.
För ledighet med föräldrapenning är 120 dagar - för ensamförälder 180 dagar - semesterlönegrundande. Detsamma gäller ledighet med tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning.
Att ledigheten är semesterlönegrundande innebär att den ska räknas med i den tid som ligger till grund för beräkning av antalet betalda semesterdagar.
Omplacering vid graviditet
En kvinnlig arbetstagare som väntar barn har rätt att bli omplacerad till annat arbete med bibehållna anställningsförmåner under förutsättning att hon, med stöd av arbetsmiljölagen, förbjudits fortsätta sitt arbete.
Vissa arbetsuppgifter är helt förbjudna att utföra under graviditeten. Arbetsmiljön kan innebära risker för gravida. Det är du som arbetsgivare som ansvarar för bedömningen av om det finns risker i arbetsmiljön för den som är gravid.
Den anställda har även rätt till omplacering om hon på grund av graviditeten inte kan utföra fysiskt påfrestande arbetsuppgifter. Denna rätt till omplacering gäller från och med den sextionde dagen före beräknad förlossning under förutsättning att kvinnan minst en månad före önskad omplacering anmält detta till arbetsgivaren.
Om det inte finns möjlighet till omplacering kan den anställde ansöka om graviditetspenning.
Information vid föräldraledighet, om lediga tillsvidareanställningar
En allmän informationsplikt finns, som säger; att arbetsgivaren ska, på en egen välkänd "anslagstavla", informera om lediga tillsvidareanställningar och provanställningar. När anställningar gäller föräldralediga som är tidbegränsat anställda, så är arbetsgivaren endast skyldig att lämna information om lediga tillsvidareanställningar, om den föräldralediga särskilt begär det. Den föräldralediga är annars hänvisad till den allmänna "anslagstavlan".
Nya regler om flexibla arbetsformer från 2 aug 2022
Som ett led i implementerandet av EU:s balansdirektiv införs regler om flexibla arbetsformer i föräldraledighetslagen. Reglerna gäller från och med den 2 augusti 2022.
Flexibla arbetsformer
Med begreppet flexibla arbetsformer avses förändringar av arbetsmönstret genom till exempel distansarbete eller flexibel arbetstid.
Den nya regeln innebär att arbetsgivaren ska, när en förälder med barn under åtta år begär flexibla arbetsformer av omsorgsskäl, svara på begäran inom skälig tid. Avslås begäran eller den begärda förändringen senareläggs ska arbetsgivaren motivera sitt beslut.
Rätten till svar gäller endast om arbetstagaren har varit anställd i sammanlagt minst sex månader när begäran görs.
En förälder vars arbetsmönster under en bestämd tid förändrats, som följd av en begäran om flexibla arbetsformer, har rätt att återgå till sitt ursprungliga arbetsmönster när tiden löper ut. Vill föräldern på grund av förändrade omständigheter återgå till sitt ursprungliga arbetsmönster innan tiden har löpt ut, ska arbetsgivaren besvara begäran inom skälig tid.
Förbud mot missgynnande behandling
I lagen införs ett förbud mot missgynnande behandling innebärande att en arbetsgivare inte får missgynna en arbetstagare av skäl som har samband med en begäran om flexibla arbetsformer. En arbetsgivare får till exempel inte missgynna arbetstagaren när olika former av beslut fattas, till exempel beslut om befordran, lönesättning, uppsägning med mera.
Förbud mot repressalier
Dessutom införs ett repressalieförbud innebärande att en arbetsgivare inte får utsätta en arbetstagare för repressalier, när arbetstagaren har anmält eller påtalat att arbetsgivaren har handlat i strid med lagens bestämmelser.