Viktigare lagar och förordningar
inför halvårsskiftet 2017
Regeringen har sammanställt viktiga lagar och förordningar som träder i kraft runt halvårsskiftet 2017.
Meddelarskydd i privata verksamheter
Den nya lagen om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter berör anställda och uppdragstagare i privat bedriven verksamhet inom skola, vård och omsorg. Verksamheten ska vara till någon del offentligt finansierad. De ska ha motsvarande rätt som offentligt anställda att lämna uppgifter om verksamheten för publicering i medier som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Det kan vara till exempel till radio, tv och tidningar.
Den som bedriver verksamheten får inte efterforska vem som har lämnat ut uppgifterna och får inte heller utsätta honom eller henne för negativa åtgärder på grund av detta. Sådana exempel kan vara avskedande, uppsägning och disciplinpåföljd.
Rätten att lämna uppgifter begränsas av de regler om tystnadsplikt som finns på respektive område och ger inte någon rätt att lämna ut handlingar. Den som ingriper eller efterforskar i strid med lagen kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år.
Lagen trädde i kraft 1 juni 2017 (SFS 2017:151).
Extratjänsterna utvidgas
Ändringarna i förordningen om särskilt anställningsstöd innebär bland annat att särskilt anställningsstöd i form av extratjänst utvidgas så att det även kan beviljas till arbetsgivare som bedriver viss kulturell verksamhet samt till barn- och ungdomsverksamhet i inskränkt skattskyldiga idrottsföreningar.
Ändringarna gäller även social hjälpverksamhet eller omsorg om barn och ungdom i inskränkt skattskyldiga ideella föreningar och registrerade trossamfund.
Reglerna trädde i kraft 1 juli 2017 (SFS 2017:461).
Särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning
En ny förordning har ersatt tidigare regler om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. De huvudsakliga förändringarna i förhållande till den tidigare förordningen gäller bidragen för lönekostnaderna. Benämningarna på bidragen har ändrats och beskrivningarna av dem har förtydligats. Nya benämningar blir lönebidrag för utveckling i anställning, lönebidrag för anställning och lönebidrag för trygghet i anställning.
En ordning har införts för hur Arbetsförmedlingen ska pröva en persons behov mot de olika insatserna. I vissa fall har reglerna ändrats om hur lång tid man kan få stöd. Ett bidrag som kompletterar bidragen för lönekostnaderna har införts och ersatt anordnarbidragen. I flera fall är de nya bidragen högre än det tidigare anordnarbidraget.
Reglerna trädde i kraft 1 juli 2017 (SFS 2017:462).
Nya regler om utstationering
Ändringarna i lagen om utstationering av arbetstagare samt medbestämmandelagen innebär bland annat att möjligheterna att uppnå kollektivavtal utvidgas. Dessa kollektivavtal ska reglera villkoren för utstationerade arbetstagare med begränsade villkor och verkningar. De fackliga organisationerna ska kunna agera med stöd av stridsåtgärder.
Den arbetstagarorganisation som sluter ett kollektivavtal för utstationerade arbetstagare ges kontrollbefogenheter. Utstationerade arbetstagare, som inte är medlemmar, får rätt till vissa kollektivavtalsvillkor. Det införs också ett skydd mot repressalier för utstationerade arbetstagare.
Den nya förordningen om utstationering av arbetstagare innehåller bestämmelser som gäller bland annat information och anmälningsskyldighet, som kompletterar bestämmelserna i lagen om utstationering av arbetstagare.
Reglerna trädde i kraft 1 juni 2017 (SFS 2017:319–321).