Ny kamerabevakningslag

Den 1 augusti 2018 träder en ny kamerabevakningslag i kraft.

Den nya kamerabevakningslagen innebär bland annat att:

  • Kravet på tillstånd begränsas till myndigheter och vissa andra som utför uppgifter av allmänt intresse, till exempel skolor, sjukvård och kollektivtrafik.

  • Privat verksamhet, som inte utför en uppgift av allmänt intresse, behöver inte längre tillstånd för att kamerabevaka. Kamerabevakning av till exempel butiker, köpcentrum, medieredaktioner och religiösa samfunds lokaler blir tillståndsfri. Istället måste kraven i dataskyddsförordningen följas. Till exempel så ställs krav på att informera om bevakningen.

  • Vid arbetsgivares kamerabevakning av arbetsplatser finns bestämmelser om förhandlingsskyldighet i lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL).

  • Det blir lättare för Polismyndigheten och kommuner att få tillstånd till kamerabevakning på offentliga platser.

  • Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får utökade möjligheter att tillfälligt använda kamerabevakning utan tillstånd när det finns risk för allvarlig brottslighet.

  • Det blir lättare att få tillstånd till kamerabevakning bland annat på tåg och stationer samt inom hlso- och sjukvården.

Tillståndsmyndighet när den nya lagstiftningen träder i kraft blir Datainspektionen. När den nya lagen träder i kraft upphör samtidigt tidigare lag om kameraövervakning att gälla.