Karensavdrag ersätter karensdag

Från och med den första januari 2019 ersätts karensdagen med ett karensavdrag. De nya reglerna innebär att karensen blir samma för den anställde oavsett när sjukfrånvaron inträffar. Parterna* har nu kommit överens om ändringar i de regler i bransch- och löneavtalen som berörs.

Riksdagen beslutade i våras om att ersätta karensdagen med ett karensavdrag. Syftet med ändringen är att ersättningssystemet vid sjukfrånvaro ska bli mer rättvist. Tidigare kunde karensen slå olika beroende på när en anställd blev sjuk och hur arbetstiden var förlagd, till exempel om någon jobbar långa arbetspass vissa dagar men har kortare arbetstid andra dagar. De nya reglerna innebär att karensen blir samma för den anställde oavsett när sjukfrånvaron inträffar.

För sjukfall som inträffar före den 1 januari 2019 gäller de nuvarande bestämmelserna.

Med anledning av lagändringen ändras även de regler i avtalen som rör karensdag. Ändringen nedan berör bransch- och löneavtal Ideella och Idéburna Organisationer, Idrott (för tjänstemän och arbetare) samt Upplevelse och Kultur (för tjänstemän). 

Länk till >> Avtal  klart för bransch Trossamfund och Ekumeniska Organisationer

Länk till >> Avtal klart för bransch Vård och Omsorg

 

Normalfall

Karens räknas inte längre per dag utan på en period som är 20 procent av en normal arbetsvecka, se exempel ettexempel två och exempel tre. Vid oregelbunden arbetstid se exempel fem och exempel sex.

Återinsjuknande inom fem kalenderdagar

Om den anställde inom fem arbetsdagar blir sjuk igen (återinsjuknar) fortsätter sjuklöneperioden. Har fullt karensavdrag inte gjorts vid den första sjukperioden ska ytterligare karensavdrag göras i den fortsatta sjukperioden, se exempel fyra.

Allmänt högriskskydd

Det finns ett allmänt högriskskydd som innebär att den anställde inte ska få fler än tio karensdagar under en sjukperiod på tolv månader. Det ändras nu till att istället vara tio karenstillfällen. En sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod. Alla karensavdrag som görs med sammanlagt högst 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar, se exempel sju.

Särskilt högriskskydd

För en anställd som enligt Försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön utan beaktande av karens (särskilt högriskskydd), görs sjukavdrag enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden.

Berör bransch- och löneavtal Ideella och Idéburna Organisationer, Idrott samt Upplevelse och Kultur.

Se bransch- och löneavtalens  paragraf om Sjuklön 

För varje frånvarotimme på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med:

För sjukfrånvaro upp till 20 % av
genomsnittlig veckoarbetstid (karens)
i sjukperioden
månadslönen x 12
52 x veckoarbetstiden
För sjukfrånvaro överstigande 20 % av
genomsnittlig veckoarbetstid till och med
dag 14 i sjukperioden
20% x månadslönen x 12
52 x veckoarbetstiden

 

För bransch- och löneavtal Idrott samt Upplevelse och Kultur gäller: 

Om arbetstagaren skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges med undantag för insjuknandedygnet dessutom sjuklön med 80 procent av den skift- eller ob-ersättning som denne gått miste om.

För bransch- och löneavtal Ideella och Ideburna Organisationer gäller:

Om arbetstagaren skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges med undantag för insjuknandedygnet dessutom sjuklön med 80 procent av av den ob-, jour- och beredskapsersättning som denne gått miste om. 

Anmärkningar

  1. Med arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid avses veckoarbetstiden i timmar för en normalvecka utan helgdag. För arbetstagare med intermittent eller oregelbunden tjänstgöring beräknas ett snitt över en representativ period.
  2. Ny sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukperioden. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras intill 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden.
  3. Antalet karensavdrag får enligt lagen inte överstiga tio tillfällen under en tolv-månadersperiod. Om det vid en ny sjukperiod visar sig att arbetstagaren fått tio tillfällen med karensavdrag inom tolv månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, ska avdraget för de första 20 procenten av sjukfrånvaron beräknas enligt vad som gäller från och med sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden.
  4. Alla karensavdrag som görs enligt detta moment (4.2) med sammanlagt högst 20 procent inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar. Av punkt 2 ovan framgår att sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod.
  5. För en arbetstagare som enligt Försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön utan beaktande av karens, görs sjukavdrag enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden.
     

Exempel karensavdrag

Exempel 1: Sjuk hel dag och därefter

En arbetstagare, Anna, med en månadslön om 25 000 kronor, är schemalagd 40 timmar per helgfri vecka, åtta timmar per dag, måndag till fredag. Om Anna blir sjuk en hel dag (som exempel säger vi måndag 4 mars) blir det samma löneavdrag för henne med de nya reglerna som idag. Karensen på 20 procent av en arbetsvecka på 40 timmar blir åtta timmar och innebär löneavdrag för åtta timmar. Fortsätter Anna att vara sjuk även på tisdagen får hon sjuklön genom ett avdrag med 20 procent av timlönen, precis som idag.

Avdraget från månadslönen för måndagen blir:

25 000 x 12
(52 x 40 =) 2080 

144,23 kronor per timme eller totalt (8 x 144,23) = 1153,84 kronor

 

Exempel 2: Sjuk halv dag med fortsättning nästa dag

Blir Anna istället sjuk efter halva arbetsdagen, till exempel går hem vid lunch på måndagen, görs löneavdrag med fyra timmar (halva arbetsdagen) enligt formeln nedan. Fortsätter hon att vara sjuk görs ett fullt avdrag (100 procent) för ytterligare fyra timmar på tisdagen, den andra dagen i sjukperioden, eftersom karensen är åtta timmar. Karensavdraget görs alltså med fyra timmar på måndagen och fyra timmar på tisdagen och därefter med 20 procent per timme (för resten av tisdagen) eftersom hon då ska få sjuklön.

Avdragen från månadslönen blir:

25 000 x 12
(52 x 40 =) 2080
=
144,23 kronor per timme eller totalt (4 x 144,23) = 576,92 kronor för måndagen och

25 000 x 12
(52 x 40 =) 2080
=
144,23 kronor per timme eller totalt (4 x 144,23) = 576,92 kronor för tisdag förmiddag och

20% x 25 000 x 12
(52 x 40 =) 2080
=
28,84 kronor per timme för tisdag eftermiddag och framåt med 28,84 kronor per frånvarotimme till och med dag 14 i sjuklöneperioden
som slutar den 17 mars efter 14 dagar precis som idag. Därefter
gäller samma regler som idag; sjukdom från och med 15:e kalenderdagen.

Exempel 3: Deltidssjuk under karensperioden

Blir Anna istället sjuk på måndagen med två timmar kvar av arbetsdagen och fortsätter att vara deltidssjuk med två timmar per dag hela veckan görs för dagen hon blir sjuk, måndag, löneavdrag med två timmar enligt formeln nedan. För tisdag, onsdag och torsdag, den andra till fjärde dagen i sjukperioden, görs ett fullt (100 procent) avdrag för två timmar per dag eftersom karensen är åtta timmar. För fredagen får Anna sjuklön för två timmar med avdrag med 20 procent per timme.

Avdragen från månadslönen blir:

Avdrag för måndag – torsdag, dras två timmar per dag:

25 000 x 12
(52 x 40 =) 2080

144,23 kronor per timme eller totalt (4 x 2 x 144,23) = 8 x 144,23 eller 1153,84 kronor.

Avdrag för fredag och framåt:

20% x 25 000 x 12
(52 x 40=) 2080

28,84 kronor per frånvarotimme till och med dag 14 i sjuklöneperioden som slutar den 17 mars. Därefter gäller samma regler som idag; sjukdom från och med 15:e kalenderdagen.

Exempel 4: Återinsjuknande inom fem kalenderdagar

Om Anna som varit sjuk fyra timmar måndag 4 mars istället kommer tillbaka till jobbet och är frisk på tisdagen 5 mars men blir sjuk igen hela dagen på fredag 8 mars görs ett fortsatt karensavdrag med fyra timmar på fredagen eftersom det räknas som fortsatt karensperiod. Fredagen blir dag två i sjuklöneperioden precis som idag eftersom Anna blir sjuk igen inom fem kalenderdagar. När hon blir sjuk igen räknas det som en fortsättning på den första sjukperioden och därmed görs ett fortsatt karensavdrag eftersom fullt avdrag inte har gjorts än.

Avdragen från månadslönen blir för måndagen:

25 000 x 12
(52 x 40 =) 2080 
=
144,23 kronor per timme eller totalt (4 x 144,23) = 576,92 kronor.

Avdraget för fredag förmiddag:

25 000 x 12
(52 x 40 =) 2080 
=
144,23 kronor per timme eller totalt (4 x 144,23) = 576,92 kronor. 

Avdragen för måndag och fredag är ett tillfälle, ett karensavdrag, även
om avdrag sker på två olika dagar. Det har betydelse för beräkningen av tio karensdagar (allmänt högriskskydd).

Avdraget för fredag eftermiddag och framåt:

20% x 25 000 x 12
(52 x 40 =) 2080 

28,84 kronor per frånvarotimme till och med dag 14 i sjuklöneperioden (torsdagen den 20 mars). Därefter gäller samma regler som idag; sjukdom från och med 15:e kalenderdagen.

Exempel 5: Oregelbunden arbetstid heltid

En arbetstagare David, med månadslön 25 000 kronor, är schemalagd 40 timmar per helgfri vecka, tolv timmar per dag, måndag till onsdag och fyra timmar på torsdagen. Om han blir sjuk en hel dag (till exempel på måndagen) blir karensavdraget 8 timmar eftersom karensen är 20 procent av en arbetsvecka och han är schemalagd 40 timmar i veckan. Karensen innebär alltså löneavdrag för åtta timmar och inte för hela arbetsdagen. För de resterande fyra timmarna på måndagen som han är sjuk ges sjuklön genom ett avdrag på 20 procent av timlönen.

Avdraget från månadslönen för de första åtta timmarna på måndagen blir:

25 000 x 12
(52 x 40 =) 2080
=
144,23 kronor per timme eller totalt (8 x 144,23) = 1153,84 kronor.

Avdraget för resterande fyra timmar på måndagen och framåt:

20% x 25 000 x 12
(52 x 40 =) 2080
=
28,84 kronor per timme till och med dag 14 i sjuklöneperioden (den 17 mars). Därefter gäller samma regler som idag; sjukdom från och med 15:e kalenderdagen.

Exempel 6: Oregelbunden arbetstid deltid

En deltidsanställd arbetstagare med en månadslön om 18 750 kronor, är schemalagd 30 timmar per helgfri vecka, 8 timmar per dag måndag till tisdag och sju timmar per dag onsdag till torsdag. Om hon är sjuk en hel dag, måndag, blir karensavdraget sex timmar eftersom 20 procent av en arbetsvecka på 30 timmar är sex timmar. Karensperioden innebär löneavdrag för sex timmar på måndagen och alltså inte för hela arbetsdagen. För de resterande två timmarna på måndagen som hon är sjuk ges sjuklön genom ett avdrag på 20 procent av timlönen.

Avdraget från månadslönen för de först sex timmarna på måndagen blir:

18 750 x 12
(52 x 30 =) 1560
=
144,23 kronor per timme eller totalt (6 x 144,23) = 865,38 kronor

För de resterande två timmarna på måndagen och framåt blir avdraget:

20% x 18 750 x 12
30 x 52 (1560)
=
28,84 kronor per timme till och med dag 14 i sjuklöneperioden (den 17 mars). Därefter gäller samma regler som idag; sjukdom från och med 15:e kalenderdagen.

Exempel 7: Allmänt högriskskydd - högst tio karenstillfällen

Det allmänna högriskskyddet innebär att den anställde inte ska få fler än tio karensavdrag under den senaste tolvmånadersperioden. Tolvmånadersperioden räknas löpande bakåt.

Anna hade nio karensdagar från och med den 5 maj 2018 till och med den 31 december 2018. Hon blir sjuk måndagen den 4 mars 2019 i fyra timmar, blir frisk på tisdagen och blir sjuk igen på fredagen den 8 mars. En sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod upphört räknas som en fortsättning på tidigare sjukperiod. Alla karensavdrag som görs med sammanlagt högst 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar. Alltså räknas avdragen för 4 och 8 mars som ett tillfälle.

När det gått mer än fem kalenderdagar (men före den 5 maj 2019) blir Anna sjuk igen. Då görs det inte något karensavdrag eftersom hon redan fått tio karensavdrag de senaste tolv månaderna. Detsamma blir fallet för varje sjukdag som sker inom en tolvmånadersperiod där den anställde haft tio karensavdrag. Ett nytt karensavdrag kan göras först när Anna har färre än tio karensavdrag under de senaste tolv månaderna.

*Parterna innefattar Unionen, Akademikerförbunden och Vision gällande  bransch- och löneavtal Ideella och Idéburna Organisationer, Upplevelse och Kultur samt Idrott (Fastighetsanställdas Förbund gällande arbetare).

Som inloggad hittar ni protokoll nedan.