- Min övertygelse är att det finns en viktig strategisk fördel med att separera arbetsgivarfrågor och intressefrågor. Helt enkelt för att kunna ge sin kärnverksamhet det fokus som krävs.
Per menar att djupet och kvaliteten på det arbete som läggs ner ökar när man får mer tid och resurser för de frågor som ligger kärnverksamheten nära. Det tydliggör och renodlar det dagliga arbetet.
- På "mina" styrelsemöten diskuterar jag bara arbetsgivarfrågor, säger Per. Tänk verksamhetsnära, som i alla verksamheter och företag. Man knoppar av de delar som inte ingår i kärnverksamheten för att få rätt fokus i arbetet.
Ökad specialisering ger ökad kraft
Genom att arbeta sida vid sida i olika organisationer menar Per att alla får förutsättningar att fullt ut bidra med det som de är bra på. Båda parter ökar kompetensen och effektiviteten inom sina respektive frågor och bidrar därmed till en större, gemensam kraft.
- Istället för att ansvarsområden och resurser ska hackas upp, så kan vi istället specialisera oss och genom nära samarbeten dra nytta av varandras expertis. Inom Industriarbetsgivarna har vi t.ex. ledamöter som också är med i styrelsen för sina respektive branschorganisationer, så att helheten inte går förlorad. Jag samarbetar jättemycket med branschstyrelserna för att skapa synergier mellan oss.
Trender kan påverka
Olika svängningar och trender hänger ihop med samhällsfrågorna, fortsätter Per. En stor anledning till att t.ex. arbetsgivar- och intresseorganisationen Svenskt Näringsliv bildades 2001 var för att avtalsrörelsen under 1990-talet hade utvecklats till en komplex förhandlingskarusell i flera led. Först förhandlades löner och villkor på huvudorganisationsnivå, sedan branschnivå och slutligen på företagsnivå. Man ville dock fortsatt ha branschöverskridande pensions- och försäkringslösningar, så att individen skulle kunna byta bransch utan att behöva byta lösning. Sammanslagningen var ett gemensamt arbets- och näringspolitiskt beslut för att skapa en röst för företagen.
- Det hade varit en trend med sammanslagningar, t.ex. bildades Almega och Svensk Handel. Sammanslagningen Svenskt Näringsliv föregicks av en längre tids diskussioner. Det fanns också de som valde att ha separata organisationer.
Relevanta förbindelsepunkter ger mer
Under den här tiden var Per vice VD på Skogsindustrierna. När arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarna bildades 2013 blev han VD där. Industriarbetsgivarna företräder basindustrin, som på den tiden var fragmenterad, berättar Per. Stålindustrins branschdel hade aldrig varit sammanslaget med en arbetsgivarorganisation, men det hade t.ex. Skogs- och gruvindustrin.
- Ambitionen var ändå att se oss som en helhet, arbetsgivarorganisationen tillsammans med de övriga intresseorganisationerna. Det handlar mer om ett arbetssätt än att frågorna ska blandas ihop, hävdar Per. Vi kom fram till att vi har större nytta av att hitta de relevanta förbindelsepunkterna och utifrån det skapa administrativa synergier och målinriktade samarbeten som stärker båda parter.
Framgångsfaktorer enligt Per Hidesten:
- Dela på arbetsgivarorganisation och branschorganisation för att ge båda parter rätt fokus och resurser att utveckla sina respektive expertiser
- Utveckla nära samarbeten för att skapa en gemensam, mer effektiv och starkare helhet
- Definiera förbindelsepunkter för att skapa administrativa synergieffekter och fånga upp gränsfrågor på ett bra sätt
