Vi har mött en av de två forskarna bakom studien, Johan von Essen, professor på Centrum för civilsamhällesforskning på Ersta Sköndal Bräcke högskola.
– Det mest anslående i 2019 års studie är att omfattningen på det ideella arbetet fortsätter ligga konstant över tid, trots att samhället genomgått relativt omvälvande förändringar sedan 1992. Runt hälften av befolkningen har engagerat sig ideellt de senaste 12 månaderna, säger Johan.
Studien som gjorts varje år sedan 1992 undersöker ideellt engagemang ur olika perspektiv. 2019 års studie finansierades delvis av kulturdepartementet och Riksbankens jubileumsfond. Det stora bidraget kom från ett stort antal ideella organisationer, som samlades in genom en insamlingskommitté som Arbetsgivaralliansen var delaktig i. Det avgjorde till slut att studien kunde genomföras.
– Medborgarnas ideella engagemang och arbete är en grundbult i samhället. Den här studien ger oss resultat på befolkningsnivå från en lång tidsserie, kanske den längsta i världen, menar Johan.
Den senaste studien från 2019, som nu är aktuell, har undersökt fyra aktivitetsformer, bland annat ideellt arbete, politiskt deltagande och informella insatser.. För första gången mättes också ideellt engagemang i en enskild händelse, t.ex. den stora skogsbranden 2014 eller flyktingkrisen 2015. Det visade sig att 11 procent av befolkningen sade sig ha gjort en ”episodisk” insats. Hela 70 procent av dessa visade sig redan vara engagerade ideellt på något sätt.
– Det är också en viktig slutsats vi drar i studien, säger Johan. Att det är våra ideella organisationer som bär den infrastruktur som krävs för den här typen av samhällsviktiga insatser. De kan snabbt aktivera stora nätverk av engagerade och organiserade människor.
I media framstår det ofta som att organiserat ideellt engagemang på ett magiskt sätt uppstår i krislägen, men så är inte fallet. Därför behöver samhället värna de ideella organisationerna, menar Johan.
Den enormt stora mängden lokala, mindre föreningar och klubbar tror vi är orsaken till att det ideella engagemanget ligger så stabilt över tid i Sverige. I internationell jämförelse är den ideella sektorn mindre professionaliserad.
I sitt arbete har Johan sett att det finns utmaningar i organisationer som arbetar ideellt, men som också har anställda. Dels finns hårdare frågor som juridik kopplad till försäkringar, utbildning och arbetsmiljö för volontärer. Men mjukare frågor, som samspelet mellan människor, menar han är mer kritiska för verksamheten inom ideell sektor. Det ställer höga krav på ledarskapet.
– Det finns en ledarskapsmässig utmaning i hur man organiserar förhållandet mellan anställda och volontärer. Hur man upprättar en bra interaktion dem emellan, för att undvika destruktiva tankegångar och riskera att volontärer slutar engagera sig.
De som arbetar ideellt lägger hela 18 timmar obetalt arbete i veckan, en oerhörd arbetsinsats, berättar Johan vidare. Meningsfullhet är den viktigaste drivkraften. Det Johan tror att ideella organisationer behöver ta med sig framåt är att inte behandla sina ideellt arbetande som producerande resurser.
– I mina kvalitativa undersökningar, intervjuer, uttrycker många att engagemanget försvinner när insatsen blir för kravfylld, om man känner sig utnyttjad, säger Johan. En viktig ledarskapsinsats är därför att se till att människor upplever sin insats som meningsfull och rolig. Ger dem möjlighet att både ge andra och sig själva mycket.
