Bedrägeriet kan verka trovärdigt
Det kan till exempel gå till så att du som verksamhet får e-post om en utländsk donation motsvarande X antal miljoner kronor från en namngiven donator. När ni nappar och säger ja till att ta emot denna ”donation” så måste ni, för att få ut donationen i pengar, först betala in ”skatter och administrativa avgifter” till det land som donationen utgår från. Det cirkulerar även uppgifter om fiktiva advokater, notariuspublicus och banker i sammanhanget med till synes trovärdiga hemsidor.
Vid närmare granskning så sätts sedan de pengar du betalar in på enskilda individers konton utspridda runt om i Europa. Pengarna är sedan omöjliga att få återbetalda. Det handlar ofta om internationell organiserad brottslighet som är svår att spåra.
Internetstiftelsen: Skydda dig från bedrägeri på nätet >>
Polisen om vanliga bedrägerier på nätet >>
Granska personerna bakom
Dessa bedrägerier omsätter stora summor som vi idag inte kan överblicka. Därför vill vi varna för förekomsten och uppmärksamma våra medlemmar om att inte ta emot gåvor, donationer eller liknande utan att först har granskat personerna bakom. Det är viktigt att ni som styrelse har kontrollmekanismer i er respektive förening.
Kommunicera ut era attestordningar inom organisationen och bygg in kontrollmekanismer i verksamheten så att ni inte drabbas av detta.
Fiktiva ”hitte-på-namn”
Ofta används internationella varianter på fiktiva namn, som till exempel Max och Erika Gabler Mustermann, John och Jane Doe, Ola och Kari Nordmann och Tommy Atkins.
Internetstiftelsens tips: Bli inte lurad av e-posten
- Kontrollera att e-postadressen du svarar till verkligen går till den du tror.
- Klicka aldrig på länkar utan att innan hålla muspekaren över den, så att du ser adressen länken verkligen går till. Verkar länkbeskrivningen och länken inte stämma överens, klicka inte.
- Öppna inte bilagor som du inte väntar dig att få, hur angeläget det än kan verka.
- Inget, absolut inget, företag du är kund hos ber dig någonsin om att få dina uppgifter via mejl.
- Falsk mellanhand: Se upp när en säljare föreslår att ni ska använda en säker mellanhand för att skydda betalningen. Det förekommer, särskilt när det handlar om internationella bedrägerier, att mellanhanden helt enkelt är bedragaren själv.
- Skicka aldrig kontonummer och kreditkortsinformation via e-post eller efter att du blivit uppmanad till det i mejl.
- Fråga alltid någon annan om råd om något verkar misstänkt.