Basbelopp, även kallat prisbasbelopp är det index som används när man räknar fram olika förmåner och avgifter som tillexempel löneskatter, kostförmåner och pension.
Olika typer av basbelopp
I Sverige utgår vi från prisbasbeloppet för att avgifter som skatter och förmåner ska hamna på rimliga och jämförbara nivåer. Det finns tre olika basbelopp:
Prisbasbelopp, räknas fram årligen av Statistiska Centralbyrån enligt socialförsäkringsbalken och fastställs av regeringen. Prisbasbeloppet används nar man räknar ut beloppen för till exempel tjänstepension, arbetsgivaravgifter, studiemedel samt föräldra- och sjukpenning. Det används dessutom inom skattesystemet och socialförsäkringen.
Förhöjt prisbasbelopp, räknas också fram årligen av SCB för att sedan fastställas av regeringen. Beloppet används när man beräknar hur stor den intjänade tilläggspensionen för personer som är födda mellan 1938 och 1953 ska bli.
Inkomstbasbelopp, räknas också fram varje år av Pensionsmyndigheten och fastställs sedan av regeringen. Inkomstbasbeloppet används framför allt för att kunna räkna fram den högsta inkomst som ger rätt till den allmänna ålderspensionen.
Belopp år 2024
Regeringen har fastställt prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet för år 2024 till 57 300 kronor respektive 58 500 kronor. Regeringen har även fastställt inkomstprisbasbeloppet till 76 200 kronor.