Parallellt med LAS-förhandlingarna har arbetsgrupper arbetat med frågorna om ny a-kassemodell samt omställning vid uppsägning. Förhoppningen var att baka ihop alla tre till en helhetslösning. I nuläget finns ingen information om att förhandlingarna ska återupptas.
LAS-utredningen
Regeringen beslutade i april 2019 att låta en särskild utredare lämna förslag om hur arbetsrätten kan moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad, samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls.
Till särskild utredare förordnades justitierådet Gudmund Toijer. Han har en lång domarkarriär bakom sig och är numera ledamot av Högsta domstolen. Han har skrivit mycket juridisk litteratur, särskilt inom arbetsrätt, som kommentaren till Lagen om medbestämmande i arbetslivet, MBL, respektive LAS. Han har till sin hjälp i arbetet haft sakkunniga från bland annat Arbetsmarknadsdepartementet, Finansdepartementet, Näringsdepartementet, universiteten, samt från arbetsmarknadens parter.
Utredaren har uttalat att förslaget ska ses som en helhet och hänger ihop. Vidare föreslår utredaren nu att skjuta på ikraftträdandet till juni 2022, med tanke på den pågående krisen.
Sammanfattning av förslagen
Turordningsregler
- Undantagen från turordningsreglerna utökas till fem för alla arbetsgivare. I dag kan arbetsgivaren undanta två, och det gäller enbart för företag med upp till tio anställda.
- Vid omplacering ska arbetstagaren utan upplärning eller utbildning ha kvalifikationer för arbete som någon annan utför. I dag säger praxis att den anställde har uppemot ett halvår på sig att lära sig annat jobb på samma arbetsplats.
- Möjligheten att slå samman driftsenheter tas bort (vilket facken ofta begär). Varje enhet ska vara en egen turordningskrets.
- Vid exakt lika anställningstid får arbetsgivaren bestämma vem som behåller jobbet vid en arbetsbrist.
Kompetensutveckling
- Arbetsgivaren ska i skälig utsträckning erbjuda kompetensutveckling för alla arbetstagare med minst sex månaders sammanlagd anställningstid. Föreslås gälla både vid tillsvidareanställning och tidsbegränsad anställning.
- Arbetsgivare som inte uppfyller sitt ansvar ska betala ett normerat skadestånd (två månadslöner, vid mer än fem års anställningstid tre månadslöner) till arbetstagare om anställningen avslutas på grund av arbetsbrist.
- Arbetsgivare ges en informationsskyldighet gentemot arbetstagaren och fackliga organisationer vad gäller kompetensutvecklingen.
Kostnader vid uppsägning
- Anställda hos arbetsgivare med mer än 15 anställda kan genom intermistisk prövning få lön och andra förmåner under tvistetiden och uppsägningen kan ogiltigförklaras.
- Möjligheten till ogiltigförklaring av en uppsägning tas bort för anställda hos en arbetsgivare med högst 15 anställda. Ogiltighetsförklaring kan dock fortfarande ske enligt speciallagar, till exempel diskrimineringslagen, lagen om facklig förtroendeman, och föräldraledighetslagen. Arbetstagaren ska få skadestånd med minst åtta månadslöner vid osakliga uppsägningar.
- De högsta skadeståndsnivåerna vid osakliga uppsägning höjs.
Balans mellan tillsvidareanställningar och tidsbegränsade anställningar
- De med allmän visstidsanställning kvalificerar sig till företrädesrätt vid återanställning med 9 månader.
- En företrädesrätt för de med allmän visstidsanställning till lediga tillsvidareanställningar efter 9 månader föreslås.
Arbetsgivaralliansen är remissinstans
Arbetsgivaralliansen är remissinstans och har nu, efter att ha tagit in synpunkter från er medlemmar, skickat in sitt svar. Du kan läsa det i sin helhet nedan.
