Ajournera
Avbryta en pågående förhandling för att ta upp den senare
Allmänna anställningsvillkor
Villkor i kollektivavtalet som inte gäller lönen utan andra villkor som arbetstid med mera.
Arbetsfred
När parter har kollektivavtal som gäller och därför inte kan ta till stridsåtgärder, till exempel strejk.
Arbetsgivarorganistaion
Medlemsorganisation för arbetsgivare som bland annat förhandlar medlemmarnas kollektivavtal. Arbetsgivaralliansen är en arbetsgivarorganisation.
Arbetskraftskostnad
Lön och övriga kostnader för arbetsgivaren. Utöver bruttolön betalar arbetsgivaren ut arbetsgivaravgifter, försäkringsavgifter och pension.
Arbetsrätt
Lagar och avtal och liknande som reglerar rättigheter och skyldigheter mellan arbetstagaren och arbetsgivaren.
Arbetsmarknadskonflikt
När en eller flera parter vidtar stridsåtgärder i syfte att driva igenom sina krav. Konfliktdagar är förlorade arbetsdagar på grund av konflikt.
Arbetstagarorganisation
Det som i dagligt tal kallas fackförbund eller fack. En organisation som företräder arbetstagare. Under en avtalsrörelse är arbetstagarorganisationer motparter till arbetsgivarorganisationer när nya kollektivavtal förhandlas fram.
Avtalskrav
Kraven som parterna, det vill säga arbetsgivarorganisationerna och facken driver i förhandlingarna.
Avtalslöst tillstånd
När ett kollektivavtal löpt ut utan att berörda parter har kommit överens om ett nytt. Då råder inte längre fredsplikt.
Avtalsperiod
Den tidsperiod då kollektivavtalet gäller.
Avtalsrörelse
En process under vilken olika kollektivavtal förhandlas fram under ungefär samtidigt. Det här året pågår en avtalsrörelse. Avtalsrörelser sker med ett-tre års mellanrum.
Blockad
En så kallad stridsåtgärd. Blockader kan se lite olika ut, vanligt är att ett fackförbund vill blockera inhyrning av arbetskraft, övertidsarbete eller liknande. Kan också vara en blockad mot leveranser.
Central förhandling
När en förhandling mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation sker på en nationell nivå. Motsvarigheten på arbetsplatsnivå kallas ”lokal” förhandling.
Central lönebildning
När storleken på löneökningarna förhandlas fram på nationell nivå.
Dispositiv
Den delen av lagstiftning om arbetsmarknaden som är förhandlingsbar. Det betyder att fack och arbetsgivare kan komma överens om att reglera en arbetsrättslig fråga.
Fackförbund
Även kallad arbetstagarorganisation, en medlemsorganisation som driver intressefrågor för arbetstagare. Det är fackförbunden som är arbetsgivarorganisationernas motparter under förhandlingarna i en avtalsrörelse.
Fredsplikt
En avtalad plikt mellan arbetsgivare och arbetstagare som innebär att arbetstagaren inte får vidta eller delta i strejk, blockad eller andra stridsåtgärder så länge kollektivavtalet gäller. Gäller inte när man befinner sig i ett kollektivavtalslöst tillstånd.
Förbundsavtal
Kollektivavtal som är rikstäckande.
Förhandlingsavtal
Ett avtal som slår fast hur förhandlingarna ska gå till (start och slut, regler kring medlare med mera). Industriavtalet är ett exempel på ett förhandlingsavtal.
Generalstrejk
En stor, total strejk där i princip alla arbetstagare över en större geografisk yta lägger ner sitt arbete. Sverige har inte haft en generalstrejk sedan Storstrejken 1909.
Huvudavtal
Ett avtal som tillexempel reglerar hur förhandlingarna ska gå till och hur avtal ska slutas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund. Mest känt är Saltsjöbadsavtalet som tecknades 1938. Arbetsgivaralliansen slöt ett eget huvudavtal med PTK år 2022 innehållande bland annat regler om anställningstrygghet och omställningsfrågor.
Huvudorganisationer
Centrala sammanslutningar på riksnivå av förbund av arbetsgivare eller arbetstagare, till exempel Svenskt Näringsliv, LO, PTK och Saco.
Hängavtal
Ett avtal som hänger på ett annat kollektivavtal och träffas direkt mellan arbetsgivare och fackförbund i stället för att teckna ett kollektivavtal med den arbetsgivarorganisationen som vanligtvis förhandlar avtalet för arbetsgivarnas räkning.
Individgaranti
En avtalad och garanterad löneökning för varje enskild löntagare på ett avtalsområde.
Individuell lönesättning
När lönen sätts utifrån medarbetarens enskilda prestationer och kompetenser.
Individuell löneutveckling
När medarbetaren kan vara med och utveckla sin lön, till exempel genom ökat ansvar.
Industriavtalet
(Egentligen Industrins samarbets- och förhandlingsavtal) är ett samarbetsavtal mellan fackförbunden och arbetsgivarna inom industrin. Avtalet tecknades för första gången 1997 och styr hur kollektivavtalsförhandlingarna ska gå till och sätter även ett kostnadstak för löneutvecklingen, även inom andra branscher. Det är industrin som sätter det så kallade ”märket”. Det senaste avtalet gäller från den 13 juni 2016.
Kollektivavtal
Ett skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation (till exempel Arbetsgivaralliansen) och det fackförbund som reglerar förhållanden på arbetsplatsen. Kollektivavtal reglerar lön, semester, pension och uppsägningstid.
Lockout
En stridsåtgärd där arbetsgivare stänger ute sina anställda från sin arbetsplats i syfte att skydda sin arbetsplats.
Lokal lönebildning
När lönebildningen styrs av verksamhetens krav, ekonomiska förutsättningar och kompetensförsörjningsbehov.
Lokala förhandlingar
När förhandlingarna mellan arbetsgivaren och fackförbundet sker på en enskild arbetsplats.
Lönebildning
Den process som bestämmer lönerna på arbetsmarknaden.
Löneglidning
När löneökning sker utöver det som anges i kollektivavtalet.
Lönespiral
En utveckling där löner stiger till följd av stigande priser samtidigt som priser ökar tack vare ökade löner. Orsakar inflation i samhället.
Lönespridning
Löneskillnaden mellan den som tjänar minst och den som tjänar mest.
Löneväxling
Att man byter ut en del av sin lön mot pensionspremieinbetalningar.
Medling
När parter inte kommer överens i en förhandling kan man försöka ena dem genom medling. Det är Medlingsinstitutet som utser medlare och medlar. Det finns både frivillig medling och tvångsmedling.
Märket
Ett riktmärke för lönesättning som förhandlas fram av industrin och som andra branscher förhåller sig till när de avtalsförhandlar i en avtalsrörelse.
Omställningsavtal
Avtal som syftar till att möta både den uppsagda individens behov och arbetsgivarens behov vid en uppsägning. På så sätt kan du som arbetsgivare tillgodose dina behov när det gäller arbetsstyrkans sammansättning. Den uppsagda kan å sin sida tillgodose sina krav på ekonomisk kompensation och få hjälp till nytt arbete. Arbetsgivaralliansen har avtal med Trygghetsrådet TRS.
Pott
Den summa för löneökningar som anges i ett avtal och som fördelas bland de anställda.
Prolongering
En förlängning av ett avtal.
Reallön
Skillnaden mellan löneutveckling och inflation. Det är hur mycket av löneökningen som blir kvar när man har räknat bort inflationen. Det kan förekomma både reallöneökning och reallönesänkning.
Riksavtal
Ett avtal som är rikstäckande.
Sifferlösa avtal
Avtal där storleken på individuella löneökningar inte anges.
Strandning
Vid en strandning kommer parterna inte överens i en förhandling utan avbryter utan att ha kommit överens.
Strejk
En typ av stridsåtgärd där arbetstagaren vägrar att arbeta.
Stridsåtgärd
En typ av åtgärd som kan användas i ett försök att driva igenom krav på förändringar under tiden som de nya löneavtalen förhandlas.
Stupstock
Tvingande regler som tas fram när arbetsgivarorganisationen och fackförbund inte är överens.
Tillsvidareavtal
Kollektivavtal som inte har något slutdatum utan löper till dess någon part säger upp det.
Tidsbegränsad anställning
En anställning som gäller under en viss tidsperiod. Det finns tre typer av tidsbegränsade anställningar: särskild visstidsanställning, vikariat och säsongsanställning.
Turordning
Regel i LAS, lagen om anställningsskydd, som anger vilka som ska sägas upp vid arbetsbrist.
Varsel
Besked om stridsåtgärd (till exempel uppsägning eller strejk) som lämnas i förhand. Ska lämnas till motpart och Medlingsinstitutet senast sju dagar innan åtgärd
Vild strejk
En olaglig strejk som inte har godkänts av fackförbundet.
Yrkande
Krav vid en förhandling om avtal.
Övertidsblockad
En stridsåtgärd som innebär ett förbud för arbetstagare att arbeta mer än den ordinarie arbetstiden.